kottens kafferep

Äter knäckebröd och pluggar både det ena och det andra. Om mindre än tre månader är det slut. Tack och lov för det. I höst blir det lite tungt, dock. Jag behöver nämligen någonstans att bo. I Östersund. Har du en skrubb jag kan få hyra på obestämd tid?

Några få bilder från sportlovet.

Och så lite Evelina för att dämpa tystnaden. Vänta, något är fel! "Dämpa" tystnaden? Kan tystnad, som anses vara frånvaron av ljud, "dämpas"? Eller är kanske tystnaden inte alls frånvaro av ljud, utan bara jättehög tystnad? Då bör alltså en dämpning av tystnaden ge ökat sorl. Eller? Tänk om man kunde spela in tystnad och spela upp på väldigt hög volym när man vill att det ska vara tyst. För avsaknad av ljud är väl också ett ljud? Och bör därför också kunna höjas till en nivå där den överröstar annat ljud? Eller är tystad i verkligheten bara fullt med tomt? För fullt med tomt går ju inte obemärkt förbi, vilket betyder att det existerar. Men det existerar samtidigt inte.

Allahjärtansdagfika, as seen on instagram. Med några Emmor med respektive, ett par Annor, Majio, Olivia & ett par osympatiska katter. Good times.

Ibland är det fint ute. Fast vänta lite nu. Det är alltid fint ute. Tyvärr är begreppet "fint" svårtolkat och högst personligt.
Var bara det jag ville säga.

Här är jag. Jag har nog aldrig presenterat mig ordentligt. Katarina heter jag och är allergisk mot de flesta smeknamn. Jag har en förkärlek till fotografi, Gud, arkitektur och andra konstformer. Jag har svårt för vänstervärderingar, höga temperaturer och sill. I vår tar jag studenten efter tre tunga år på kulturinriktningen. Sedan får vi se var jag hamnar.

Jag valde bilden ovan av den enkla anledningen att den beskriver en av mina personligheter ganska bra. Den envisa och bestämda sidan av mig. Kanske lite trög ibland, men stabil. Kan hända att jag visar någon annan del en annan gång.

Julen kan sammanfattas med dessa två bilder. Resten av bilderna blev mörka och eländiga.